Nu har jag varit krasslig i över 1 vecka. Detta var verkligen en tjurig förkylning. Febern är borta - men förkylningen har nog satt sej på luftrören. Tror jag förstår hur en asmatiker känner sig nu.

Alla som ringer undrar om de störde, eller om jag motionerar. Men jag är bara förkyld. Tungt att andas och ju mer jag gör dessto tyngre andning. Frusterande. Tjuvat lite av av sonens astma mediciner att inhalera - och de hjälper lite.

Solen skinner och vi går bara åt rätt håll nu. Snart är jag helt kry och då ska jag ut och cykla!

Så fick jag en kanonfin cykel i förskottspresent (fyller inte år förrän 24/6) av min Prins, en rosa med tre växlar.& cykelkorg.

Jag ska börja cykla med Molly. Vad händer då... Jo, jag blir krasslig med feber och jag orkar inte en halv knop... Så jag är hemma från arbetet 3:e dagen nu. Tänk att vara hemma och kunna göra så mycket! Sy, lägga upp produkter till e-butiken (www.fiaz.se) som jag ligger efter med så otroligt. Få ordning och reda på bokföringen, adoptionspapperen & sy lite till & sy massa mer, men jag orkar inte... Så irriterande att ha möjligheten & framförallt TIDEN och sen inte orka... TRiST! Och slöseri med tid!

Hemutredningen är nu i alla fall klar och nästa vecka på onsdag ska det upp i nämnden. Anna, en av utredarna trodde det skulle vara klart till ca: kl. 10.00, hon skulle ringa då.

     Utredningen ser bra ut, okey ingen är perfekt... eller? Jo. Men jag hoppas verkligen att vi blir godkänd som adoptivföräldrar.

Det märkliga är att du får inte ha gjort något litet felsteg. Du ska ha varit och ska vara perfekt hela vägen. Man ska inte ha gjort några missar som man kan ha tagit lärdom av och mognat av. Man ska helt enkelt vara perfekt från början till nu. Du ska all erfarenhet utan att ha gjort något.

Har du snattat som ung? Har du något hos Kronofogden? Fortkörning? Skattebrott? Kört med alkohol i kroppen? Har du sparade pengar? Hur mycket? Är du fysiskt & psykiskt frisk? Säkert? Inte något litet? Har du släkt? Hur är den? Hur ofta träffas ni? Har ni bekanta med barn? Hur ofta ses ni? Vad gör ni då? Är Ni religiös? Varför/varför inte? Har du husdjur? Hund? Hundar äter man!

Ja, jag undrar hur det ska gå.

Jag har två barn sen ett tidigare förhållande - inte bra. Annars är jag i detta klanderfri, min Prins körde med alkohol i kroppen för 9 år sen - AJ-A BAJJA, INTE bra, men i övrigt är han klanderfri...

Så jag undrar hur ska detta gå? Är vi sämre föräldrar pga detta? Vi har ju massor av ovärdelig erfarenhet istället - fast det skulle vi haft ändå, perfekt redan från början...

Ja till slut så. Jag har önskat mej en cykel ett tag nu och den 24 juni fyller jag år och min underbara prins har lovat mej en cykel då. Så i förra veckan undrade han m jag inte skulle ta cykeln i förskott.

Inte tackade jag nej till det inte. Vi köpte en hojj på ICA MAXI, en mustang för 3500 kr. Jätte fin, men ostadig cykelkorg och en del problem med att bromsarna tar i och vissa små detaljer verkar svaga...

Idag var jag förbi på en "riktig" cykelaffär för att köpa en stadigare cykelkorg MEN vet Ni??

Det blev att jag la undan en cykel. En rosa damcykel med tre växlar och en standig cykelkorg m.m Jag fick ner den 1000 kr. Så nu kostar den lika mycket som ICA MAXI cykeln men jag har dubbel så lång garanti.

I morgon ska jag återlämna IcAcykeln och köpa den rosa istället. Smart eller?

Detta är så fantastisk roligt så det är knappt man tror det.

Ett par bekanta till oss, som också gått föräldrautbildningen, för att kunna adoptera var till oss igår på middag.

Detta par har som vi försökt bli gravid utan att lyckas. De har sen ½ år tillbaka gjort två IVF-försök utan graviditet som resultat. De har också fått vara en av våra referenser i hemutredningen.

I går vid middagen fick veta att de är gravid! De törs inte hoppas för mycket, men de är gravid! I 9:e veckan!

Är detta inte saga, eller vad?

Jag hoppas verkligen att allt går bra. Vi har ju åldern mot oss. Hon blir 41 i år - men hon har klarat 9 veckor och ultraljud visar att embryoet är där det ska ~ visst borde det fixa sej?

Man kan ju alltid hoppas på att adoptionsprocessen går fort för oss för då kan vi kanske vara föräldralediga samtidigt. Det vore ju hur kul som helst.

Åh, vad glad jag är.